Ikväll så kör jag! Mitt egna experiment! Tinat kycklingfilè som jag ska marinera med Jack Daniels Honey och lite kryddor. Efter att ha marinerat kycklingbröstet så ger jag den lite kall rök från min smoking gun. En sorts pistol som leverar kall rök till valfritt livsmedel!

Lägg alla ingredienser i en stor kastrull, gärna 5 liters gryta, de vill gärna sprätta när man kokar den och de en hel del. I receptet står de att man ska he i vinägern i reduceringen…de kanske blir bättre. Alltså spar de till andra omgången/reduceringen. Jag kanske kokte bort mycket av syran!? Man kan nog alltid röra i lite senare om man tycker den är för mesig. Koka under omrörning i åtminståne 45 minuter. Dra av spisen och passera ned i ny ren kastrull. Koka åter upp din nu helt lena rena fina ketchup, addera rödvinsvinägern och låt den sakta reducera ned till den tjocklek du önskar!

Lördagens ambition var att laga "äkta" tex-mex, eller i alla fall något med mer den känslan än Santa Maria eller Old el Paso-tacos, som det som familj med barn i skolåldern är ganska lätt att äta lite för ofta. (Kidsen älskar tacos, rätten kräver nästan noll insats i tid eller energi men räknas ändå som festlig - båda svårslagna argument en trött fredag.)

Tillsammans med sisådär halva Stockholm (kändes det som) har vi spenderat lördagen strosandes och matshoppandes på Kungsholmen och i City. Toppenfint i höstsolen och bra utdelning: Frukostbröd och fika i solen på Bulleboden, som drivs av Årets Kock 1992, Per Ekberg och hans fru, och har anor sedan 1927. En riktigt liten pärla på Parmmätargatan 7, precis intill Kungasholms kyrka och dess lummiga kyrkogård. Därefter ost och tryffelsalami på Winjas grosshandel, högrev och tortillabröd plus avocado och en massa chili hos kött- respektive grönsakshandlaren i Hötorgshallen.

Kocken bejakade sin tyska sida och lagade schnitzel. Dessutom äkta "brat kartoffel" som på tyska bara betyder stekt potatis, men som om du beställer det (åtminstone i norra Tyskland) är grovt tärnad potatis uppstekt med lök och finskuret sidfläsk. Så jädra gott; fick jag bestämma skulle tyskarna få vm-guld i potatis.

En av mina favoritmackor. Mackornas macka enligt mig. Krispig, fräsch, het, paté och fläsk på den ljusaste av baugetter. Bröd gjort på surdeg här, nej nej. Det ska vara en mjuk, fluffig baugette som ABSOLUT inte ska störa dom goda smakerna som gömmer sig mellan brödet.

BLOGG Kockfrun Mina bekanta på bokförlaget Galago, som jag älskar och vördar för deras serieutgivning, har tagit ett steg i en ny riktning och ger ut sin första kokbok. Det är den hysteriskt roliga bloggen Den bruna maten som fått inbunden form på detta vis.

Troligtvis ligger det gamla klassiska kockar i sina gravar och vrider sig i detta nu.  Kanske har jag klivit de levande relikerna på tårna och säkert gjort någon rent ut förbannad.

Att inte har de klassiska tillbehören i sina oxrulader är för mig helt normalt då det finns enligt mig alldeles för lite plats i den gastronimiska världen för experiment av de klassiska recepten.

I förra veckan bakade jag en Tarte tatin med röd-och gulbetor. En tarte tatin är en traditionell frank paj som bakas " upp och ner". Pajformen bottnas av någon smaskig fyllning(vanligen frukt) och sedan täcks den av pajdeg, likt den amerikanska äppelpajen. Skillnaden från den amerikanska varianten är dock att "tarten" vänds innan servering så att fyllningen hamna uppåt. Denna metod gör att skalet blir frasigt och fyllningen saftig och mosig då den behåller all sin vätska under degtäcket.

Allsvensk match med Djurgården betyder som bekant hamburgare i kockhemmet. Vi har haft lite problem med burgarna på sista tiden - glömt osten (cheddar), inte hittat rätt majonnäs (Hellmanns), missat stekgraden (medium rare) och det ena med det andra. Idag satt de nästan perfekt, så när som på såsen. Skralt utbud fick mig att välja Sweet Baby Ray's Barbecue Sauce. Har spanat på den förut efterom jag gillar dess mycket "all american"-look, men idag var första gången jag gjoprde slag i saken och köpte med den hem.

Innan sommaren träffade jag Roberto som driver företaget Apuliens Smak (i Örnsköldsvik), han arrangerar även resor i Lappland för köldtörstande italienska turister vilket alltså bevisar att det finns folk till allt ;) Men tillbaka till Apulien; Roberto berättade passionerat om ett projekt som vinproducenten Terra Jovia startat i hans hemby Gioia del Colle i hjärtat av Apulien.

BLOGG Lilla Kråkans Skafferi Jag veet, inget slår smörstekta kantareller på mackan men att göra kantarellsmör är fasen inte dumt det heller! Igår avnjöt jag åreta (förmodligen) sista gula kantareller i ett mjukrört smör. En lyxfrukost utan dess like på några bitar hembakt knäckebröd!

Här utspelar sig kockens nästa projekt! Tjusigt, eller hur? Eller, tjusigt beskriver liksom inte tillräckligt, eller ens lite, hur det är att stå mitt uppe på ett fjäll och blicka ut över det här landskapet. Jag har tillbringat en hel del tid i svenska fjällen, men nästan alltid när det varit snö. Berget bilden är taget ifrån, och som jag tog mig uppför helt för egen maskin, heter Hemkröket och är ett av två i Tännäskröket strax ovanför Funäsdalen. Vid det andra fjällets fot öppnar Arrán.

Rysk mat! Nu beger jag mig Österut, de här ska bli kul! Den här gången ska jag ge mig på att laga till Ryssarnas stapelvara i köket - Pelimini (köttfärsfyllda ”öron”) En sorts ravioli eller dumpling. De kommer ta sin lilla tid att göra dem och hade jag haft besök av en babushka så hade hon säkert skrattat gott åt mig & mina försök att forma just musöronen. De va nämligen lite pilligt! Men jag fick till dem tillslut!

Storebror bjöd på middag häromdagen. Han ville att jag skulle göra desserten. Jag är ingen dessertmänniska. I den meningen att jag nästan aldrig bakar själv. Däremot så har jag sweet tooth.